Livet...något att ta vara på
Tanken på döden finns inte i vardagslivet, men plötsligt ploppar den upp från ingenstans när vi minst anar det. Döden är något vi helst inte talar om, något vi inte vill tänka på. Varför är det så egentligen? Döden och livet går hand i hand och finns nära. Är vi rädda för döden? Jag vet inte, jag kan bara tala för mig själv. Jag är rädd för döden. Den känns obekant, osäker och sorglig. Ingen vet ju vad som egentligen händer när vi dör. Det enda vi vet är att personen i fråga fysisikt försvinner från våra liv och från jorden. En person man älskar som försvinner, den sorgen är obeskrivlig.
Jag har så lätt att glömma bort och vara tacksam över alla människor jag har runt omkring mig. Jag tar dem för givet. Man borde säga och tala om för varandra hur mycket man älskar och tycker om varandra mycket oftare. Eller ge en extra kram för att visa det. En dag kanske de inte står där bredvid oss längre.
En människa är en så mycket mer än en kropp, en personlighet, en själ, ett unikt liv. Kan det bara försvinna? Jag tror inte det. Jag tror att själen finns kvar för evigt att vi alla har ett evigt liv. Dessutom tror jag att livet efter döden är gott, bättre än här på jorden. Det finns bara kärlek, ingen ondska. Vi kommer få träffa alla nära och kära igen i det jag tror är himlen. När jag då tänker på döden upplever jag ett lugn som gör mig trygg, det hjälper mig att leva.
Jag tror att Robin har det bra just, att han lever i kärlek.
Packad!
Väskan är fullpackad och imorgonbitti sticker jag iväg till Hunnebostrand. Där firar jag och några kompisar nyår!
Full fart!
REA hysteri!
Vidare mot Frövi och filmkväll.
Rossi och Lovisa.
Filmer.
Tomten är far till alla barnen.
28 dagar senare.
Mys.
Svante
Sjönnebys samlas
091225
Förra året spenderades julafton i Oman så det här året blev den svenska julen dubbelt så efterlängtad. För mycket mat, julgodis i mängder, Kalle in i minsta detalj, Karl bertil Johnsson (såklart, ta från de rika ge till de fattiga), gröt, pappa som köpte tidningen, tomte +! (otippat) , massa paket och allt som hör till. Men framför allt en härlig dag med familjen med glädje, skratt och gemenskap. Haha det där låter så klassiskt men det är ju så det är, det bästa av allt. Familjen<3. I klapparna låg det, presentkort, pengar, kläder, parfym, (äntligen) en volym master, jag hoppas att den kommer fungera på mitt platta o raka hår, en paradisask (som varje år) och lite annat smått å gott. Jag är supernöjd, alla hamnar på topptio listan. Idag är det en sån där, äta choklad-ligga och titta på film-kanske ta en promenad dag. Ta in alla intryck från gårdagen och bara mysa av julen och ladda upp för ikväll för då blir det party.
Att ha tråkigt och vänta på tomten resulterade i några God Jul hälsningar från mig!
klänning från Monki, my new favorit dress!
Ciao!
Jag kommer hem igen till jul.
I lördags änlände jag åter till Linde och hela staden andas jul. Huset är julpyntat och det julkänslan är på topp. Det är något speciellt med att vara hemma på jul. Där allt är som det alltid har varit. Julklapparna är köpta och jag är nöjdare än någonsin. Strax kommer Lovisa till Linde, som jag inte träffat på 16 veckor. Hon har nämligen varit i England och busat. Det kommer bli ett glatt återseende.
Vintertider
Plötsligt får man en chock över något kallt som rinner ner innanför jackan och ner för ryggen. Den första snön är här och klassikern snöbollskrig står på spel. Snön öser ner utanför fönstret och varje år blir alla lika fashinerade av detta frusna vatten som singlar ner från himlen. Det är väl ganska otroligt roligt om man tänker efter en stund. Vi blir som små barn som ser den första snön, eller som tokiga hundar som busar och rullar runt. Jag älskar snö trots att jag är en sommarmänniska. Men om det ändå ska vara vinter så kan det lika gärna vara snö. Vinter med snö blir ju så otroligt mycket roligare. Snowboard och skidor, Go for it!
Vaknade med en tjock hals idag så jag fick stå över den sista dagen med danslektioner för terminen. Lite sorgligt med det var bara att gilla läget. Istället fick jag agera Filmare och leka paparazzi till klassen, så jag har gjort någon nytta under dagen istället för att bara sitta och snörvla.
Det vankas julkonsert ikväll, spännande!
Luciahelgen
I fredags sprang jag till bussen för att hinna med och möta upp Malin på centralstationen. Besök från Linde uppskattas alltid. Väl framme vid stationen sa Malin" Nu Linnea ska vi gå på glöggmingel". VA?!
Niclas, Malins bror ville ta med oss på MUFs årliga Glöggmingel. Så vi pallrade oss iväg och kom till slut fråm till Gamla stan. Det var så tjockt med folk på tunnelbanan att vi inte kom ut där vi skulle gå av, så vi fick åka en station till och gå av och åka tillbaka. Typiskt Stockholmssyndrom. Vi kom in i en fin sal med prydliga människor i Kavaj och högklackat och där mitt i allt kom vi in med våra stora väskor, ganska komiskt faktiskt. Vi blev bjudna på glögg och skumtomtar och minglade så gott vi kunde. Vi träffade många trevliga nya människor och jag vet inte hur många gånger vi fick förfrågan att bli medlemmar, som är en riktig MUFares plikt att se till. På kuppen fick vi en stalker som inte hade mycket att säga, och han fick vi släpa runt på ett tag tills vi lyckades komma ifrån och gömma oss på toaletten. Eftersom vi inte kunde äta oss mätta på skumtomtar gick vi ut och åt pizza med Martin och Niclas, riktigt vedungsbakat mmm. Sedan var det dags, jag och Malin skulle leta efter hennes brors Marcus lägenhet. Vi åkte till Östermalm och virrade runt ett tag och frågade ett x antal personer innan vi slutligen hittade rätt. Hela lördagen bestod av julklappsshopping, iår körde jag på en annan taktik: Köp-alla-julklappar-på-en-helg-tekniken. Den låter ju väldigt bra tycker jag, bara koncentrera sig på en sak i taget. Fast det är inte lika effektivt om man är två och inte har kollat ut innan vad man ska ge bort. NEJ bara HÄLFTEN av alla julklappar lyckades finnas och julklappsshoppingen fortsätter på onsdag. I söndagsmorse fick jag ett ryck och gick upp för att lussa för Malin. Jag "sjöng" med min ljuva morgonstämma bjöd på lussekatter och pepparkakor. Hela Luciadagen tillbringades i NK, vilket var väldigt intressant. Det är roligt att gå runt och titta på alla fina saker men väldigt oeffektivt om man är ute efter att shoppa. Helgen gick fort och Malin åkte hem.
Den 9 dec
Jag har flyttat, träffat massvis av nya människor, fått nya vänner, lärt mig mer än jag någonsin har gjort inom dansen, och har fått göra det jag älskar. Men jag har även fått stöta på svårigheter som har gjort att jag har fått mer erfarenheter och växt något enormt innombords. När man väl tänker tillbaka på allt och hur livet har förändrats det senast halvåret så förtstår man ändå insikten i ett halvår hur lång tid det egentligen är och hur mycket som har hänt.
Hela trean på gymnasiet gick över som en vindpust även om man vissa stunder kunde känna att den där vindpusten var väldigt seg och tråkig. Sen så stod man där med Lindeskolan i ryggen, sina kära klasskompisar runt sig, skrik i öreonen och resten av livet framför sig. Det gick fort men vilka minnen man har med sig som aldrig kommer försvinna.
Egentligen tror inte att man ska lägga så stor vikt vid att tänka på hur fort det går utan att verkligen ta vara på varje dag och tid som kommer. Vi ska ta vara på det vi har gjort och minnen vi har, det är det som har fortmat oss till vilka personer vi är idag. Men det viktiga tror jag är att fokusera framåt i tiden, det är den som ligger framför oss. Ibland kommer jag på tanken hur spännande varje dag är. Varje dag är en gåva och vad som helst kan hända. Vi vet aldrig vart dagen kommer sluta, vilka människor vi kommer få träffa, vad vi kommer få lära oss eller vilka nya erfarenheter vi får ta med oss. Det pirrar till i magen varje gång jag tänker på det.
Jag avslutar med Elins kloka ord: Varje dag är en blinddate, man vet aldrig vem man kommer att träffa?! HAHA den är klockren.
Vi kör en stencool jazzkoregrafi till Janet Jackson, låten är grym. Lyssna och njut!
Nu: Hem, äta, duscha, bonde söker fru (Sista?) !!!! Skriva i loggboken, telefontid, fika och SOVA!
Tjingeling!
Brasilienkonsert
Höfterna svänger
Ljudet av marackas, trummor och sydamerikanskt musik ekar i huvudet
Musikarna bjöd på Ensemlekonsert
Pakeeet!
Nu i eftermiddag tänkte jag ta upp min innebandykarriär en liten stund. Några på skolan tänke lira lite så jag hoppas jag fortfaranade kan hålla i en klubba, men det blir säkert bra. Om inte så är det grymt kul.
Hungern sätter in, mooot kylskåpet och vidare!...
