Pirr pirr pirr....
Scary!
Wadköpings utbildningscenter (Pappas jobb) i Örebro har haft utbyte med en afrikansk skola och under den här helgen har 22 elever varit på besök i Sverige. Först var de i Stockholm och sen åkte de iväg på Ålandskryssning. Under Stockholmsbesöket nu i helgen så försvann sju elever under en natt. Pappa sa att han nästan är säker på att iallafall tjejerna har blivit lurade till trafficking. En tjej hittade man tidigare idag i Rostock, Tyskland...
Jag har inte hört mycket mer men Pappa kommer snart hem så då får jag höra mer.Förstå vad hemskt, jag kan nästan inte tro att det är sant. Det är ju som på film, men att det här händer i verkligeheten förstår man inte.
Home sweet home
Dansföreställningen i lördags gick super. Det blev bra, trots brist på sömn, nervositet och med en allmänt negativ inställning. Förberedleserna i veckan har väl inte varit på topp eftersom inspelningen av dansvideon har tagit grymt mycket energi. Vi laddade om i lördags och gav allt vi kunde, så vi ägde stenhårt. Iiih vad kul det var, det finns inget som kan slå känslan av att stå på en scen och dansa. Ni kanske inte jan föresälla er känslan eftersom inte alla tycker att dansa är livet men känslan av att tycka om något väldigt mycket? Ni vet när man bara mår bra och inte inser att det finns några problem i hela världen. Man hörde jublet av Kagge-studenterna i publiken när dansen var slut.
Även Mamma, Simon, Ewa, Danielle och Björn kom och tittade, så efter föreställningen hakade jag på Familjen hem till Ewa i Stockholm där filmtittandet resulterade i att jag däckade i soffan halv tio. Att somna så tidigt en lördagskväll är nästan skamligt men vad gör man. Nästa dag drog vi iväg till shoppinggallerian i Kista för att fixa lite saker och jag hittade ett par nya skinstövlar, yes äntligen. Nu kommer jag klara mig bra resten av vinterhalvåret och inte gå runt med förfrusna tår i mina halvtrasiga converse, även fast de är riktigt snygga så håller de tyvärr inte för minusgrader. Nu är det bara halsduken kvar, sen är jag fullt utrustad för den fruktande kylan.
Så igårkväll kom jag hem till Lindesberg och allt var sig likt som vanligt. Men vad litet det har blivit, eller är det jag som har blivit större? man kan gå hem från centralstationen- vilken lyx! Det tar inte en timme att ta sig in till stan, det finns inget folk på gatorna och idag när jag var på väg till Malin kände jag igen 4 av 5 personer jag mötte. Att vara anonym på stan går helt bort. Att vara hemma känns skönt, men oj vad fort man kommer in i vanorna igen. Just nu känns det som att jag inte har varit borta en dag. Man vet vart alla matvaror står i hemköp, hälsar på tanten som går förbi huset varje dag, kan ta vad man vill i kylen utan att handla det själv, sätta sig vid bordet med färdiglagad mat och bara vara hemma. Jag ser fram emot den här veckan, har nog varje dag inplanerad men då vet man att det bara är som vanligt. Att vara hemma innebär att vända vid dörren. Idag har jag haft en underbar dag och umgåtts med Malin, väldigt nödvändigt!
Over and out!
A touch of Autom
Höst på Kagge!
Höstfesten var awsome! Förfesten började på Kaggeholmsslott där musikarna spelade. Jag slutas aldrig förvånas över hur duktiga dem verkligen är. De splelade främst balader och akustiskt och jag satt bara där, lyssnade och mådde bra. Musik är en klass för sig, den kan göra mig så lycklig. Sedan vandrade vi vidare mot skolans Bamba (matsal, göteborgarna på skolan lämnar spår efer sig) där själva festen skulle hållas. Vi fick våra dejter och åt oss äckligt mätta på paj och kladdkaka. Pandoras ask avslöjade kärleksförklaringar, pinsamheter och skämt. Bl.a Linnea- din rumpa är en allmän egendom" !? HAHAHA- Tack?! kvällen slutade iallafall med att vi var glada, fröjdades och var en skvätt galna på dansgolvet.
Efter en hård kväll tvingades man gå upp klockan sju och åka in till Huvudstaden där vi har fortsatt på vår dansfilm som nu är färdiginspelad. Vi skulle tänka "business" så alla var jättestiliga i sina svarta skinstövlar, kavajer, klackar och kappor. De svarta plaggen mot den går stenväggen som vi spelade in mot blir nog riktigt fina kontraster. Jag är såå nyfiken på hur den kommer bli. Petter och Michaela har varit så otroligt duktiga. Sedan år jag Yasmin och Andrea lunch på cofi där tröttheten bekräftades genom en härlig mix av dåliga skämt, skrattatacker och annat smått och gått. Detta syndrom spridde sig i klassen och fortsatte på tunnelbanan hem. Tillbaka på skolan och repade vi igenom de tre danserna som vi kommer att dansa på lördag. Det gick bra, vi är rätt synkade nu så jag tror att det kommer bli skitsnyggt. Vi ska bara fixa detaljerna, men vi har imorgon på oss också som tur är. Vi har sovmorgon till elva imorgon och tur är väl det för annars skulle jag däcka på dansgolvet...
Som tur är har jag en säng i mitt rum, tänkte faktiskt utnyttja den en stund. Powernap in my heart!
Just nu känner jag att tur blev mitt favoritord i detta inlägg och TUR är väl det! Därför måste jag skriva TUR ännu en gång bara för att känna på order TUR!
Ladda inför söndag och hela nästa vecka, jag kommer hem hem till Linde.
KRAMAR!
Projektvecka!
Just nu sitter jag på lunchrasten och fick ett bloggryck. Jag kom på att ni måste veta att vi har projektvecka här på kaggeholm vilket betyder att vi samarbetar med TV-linjen och gör en dansvideo tillsammans. De två senaste dagarna har vi dansat ochh hoppat runt i skogen. Vi skulle ha "plockasvamp-feelingen" vilket betyder att vi dansar med stövlar, stickade tröjor och ser allmänt bonniga ut, läckert värre! Vi ska även spela in dans i stadsmiljö, där stressen motspeglar den naturliga friheten i skogen. Jag tror att det kommer bli riktigt snyggt. Det är iallafall roligt att få göra något annorlunda. Jag känner mig lite som en skådespelare so blir tillsagd att göra det man ska. Ta om typ hundra klipp innan det blir bra, det är tufft men jag tror att det blir bra.
Over and out
Tagga för höstfest ikväll, yeye!
Årets pinsamhet!
Nu bjuder jag på mig själv riktigt ordentligt. Läs NOGA!
Linnea hade bråttom, hon skulle duscha och äta på 15 minuter innan samtalsgruppen började. Hon gick in på sitt rum, klädde av sig och tar handduken under armen (notera: under armen) för att snabbt springa ut till duschen som ligger mitt emot rummet. När Linnea springer ut ur rummet och tittar ner för trappen ser hon vaktmästaren i trappen med en madrass med sig. Linnea säger hej, mumlar någonting och går vidare mot badrummet. Hon tänker inte på att hon är utan kläder, utan först när hon kommer in på toaletten förstår hon vad som har hänt och hur pinsamt det verkligen var.
Linnea har lärt sig en läxa: Man kan inte känna sig säker någonstans, inte ens i sitt eget hus. Vaktmästarna befinner sig överallt!.
Over and out!
100%
Det är onsdag, det är oktober, det är höst och det är kallt.
Dagen började med en timme balett för att sedan övergå till jazz och arbetet med koregrafin. Den 24 oktober (alltså lördag vecka 43) så ska danslinjen uppträda inne i Ekerö Centrum. Därför håller vi just nu på att jobba häckarna av oss. Vi har arbetat med kombinationerna sedan vi började typ men nu är vi det läget då man börjar urskilja ett sammanhang och jag tror att det kommer bli så otroligt häftigt och snyggt. Stina, vår jazzlärare är helt fantastisk, idéerna bara sprutar ur henne och vi dansare bara gör som hon säger. Vi ska föreställa noter som hoppar runt och blir lite "out of control". Belal ska vara dirigent och försöka sätta oss noter på plats och tillsammans med några coola moves blir det skitballt. Haha det här kanske låter som världen flummigaste story men tro mig, det kommer blir bra. Sen har vi ju Erikas moderna koreografi också som är så vacker att kolla på. Kom och var mitt stöd, ni vill inte missa det ;) Sedan lurade Stina ut oss i höstkylan i bara t-shirt och svarta tights för att fotografera bilder till hemsida. Det var roligt att leka en dansande modell. Fast efter en timme hann man frysa till riktigt ordentligt så jag, Emma och Jonna värmde oss med chokladbollar (Y). Hjäper mot ALLT!
Notera projektet: Elin och steg ett, ceckt! Till 100%
...Hjärnpunktering... hej...då...
091006
Sjuk igen?
Vaknade av att huvudet bultade och halsen var så tjock att jag nästan inte kunde andas. NEJ, inte sjuk igen! Var inte jag sjuk för två veckor sedan? JO! Jag blir så trött på att hela tiden vara sjuk, sjuk och SJUK! Dans och sjukdom är ingen bra kombo. Det hela bygger ju liksom på att var i toppform 24-7. Så för min del blev det bara titta, och Emmish gjorde mig fint sällskap där på sidan av dansgolvet. Det värsta som finns är att titta på, man känner suget så fort man ser en rörelse på dansgolvet och kroppen rycks med i musiken. Men så fort man rör ett finger känns det som att huvudet ska sprängas, inte okej!
Igår därimot var jag i toppform, vi hade en hel dag med STREET och så kul har vi inte haft på länge. Jag gillar det tunga gunget och den coola gangster känslan. Ja det känns ungefär som att man äger hela världen ---> back to 14 again. Hoppas att vi får dansa mer street, ni kan inte förså hur roligt det är att känna sig bäst i världen.
Helgen bjöd på mycket trevligheter. Pyjamasparty som resulterade i mysparty, shopping, flygande hamstrar, god mat och umgänge med massvis av sköna människor. Kunde nog inte bli mycket bättre än så.
Dagens insikt: Jag och Elin måste jobba på projektet, steg 1 - ta kontakt, steg 2 -berör, steg 3 -fråga, steg 4 utför projektet, steg fem - avsluta projektet.
Ha en go kväll gott folk!
