linneasjonneby

Idag hade vi sista föreläsningen "omgivningsfysiologi" ganska intressant men jag vet inte hur mycket jag var där egentligen, för i tankarna har jag redan tagit jullov för lääänge sen. Efter föreläsningen gick gänget och åt en sista julluch på Jensens, och vidare mot kaffekoppen innan vi skildes åt inför lovet.Det kändes en smula underligt. Vi i gruppen har umgåtts så intensivt i ca 4 månader och har inte varit ifrån varandra mer än.. oj två dagar bara!! Tack vare dem så har jag klarat plugget och den här hösten så bra! Med alla fikapauser, filmkvällar, tårtor, biobesök och äventyr.När jag tänker tillbaka på hur allt började känns det som evigheter sedan. Då var jag nyinflyttad, vilsen student, kände nästan igen. Det som tog mig framåt var att jag var väldigt spänd och nyfiken på att börja på något nytt och motiverad att börja studera och lära mig mer. Så, ja nu sitter jag på bussen hemåt en termin senare som en rutinerad student, med ny kunskap, hemmastadd i storstan, med nya människor och vänner runt omkring mig. Jag har börjat att bygga upp mitt egna liv, ett liv där jag kan växa. Det har periodvis var jobbigt och jag har kämpat med mig själv, men det har även gjort mig starkare. Samtidigt är jag stolt, att jag är där jag är idag.Jag lämnar ett upplyst och vackert Stockholm bakom mig, och åker hemåt mot lilla mysiga Lindesberg. Där väntar alla nära och kära, huset och julen! De senaste dagarna har jag bara väntat, väntat och väntat... skrivit listor, packat, handlat julklappar, packat om, packat ur, packat i men nu är allt klart (hoppas jag). Väskan är iallafall proppfull och stängd med våld. Nu ska jag ha lov!